artonde juli
Nu har en hel vecka bara susat iväg här i Örebro! Igår var vi som sagt i Christinehamn på förmiddagen med de mest orutinerade, alla Elins hästar skötte sig strålande bra. Chakira satte sitt andra kval (!) och Jaloubet hade oturligt nog ett nedslag även igår, men såg himla fin ut! =) Finaste Daisy Chain VT var "såklart" felfri, hon ser ut som att hon aldrig gjort nåt annat än att vara på tävling trots att hon inte alls är riden speciellt länge. Det här var hennes andra tävling, och när jag kom hit på praktik i mitten av februari var hon precis inplockad från lösdriften, det är otroligt vilken utveckling dom kan göra på så kort tid. =)
Jag utgick med Fuxen som visserligen kändes jättefin på framhoppningen, lite sämre var det med mig som sträckte en ljumske som jag haft en del problem med innan i fredags.. Gick inte alls så bra som jag trodde att hoppa Fuxen med den, så jag kunde inte alls hjälpa henne så som hon behöver. Slutade med att jag fick utgå, sånt är livet och det är ingen höjdare när det känns som att man ska svimma i varje landning... ;)
Vi var hemma redan vid lunch igår, superskönt att ha hela eftermiddagen till att fixa stallet och rida de hästar som behövde ridas.
Idag stack folket iväg till Christinehamn igen, fast med lite äldre hästar som tävlade 120 och 130. Jag stannade hemma istället för att följa med för att hinna fixa stallet så att allt var klart när de andra ramlade in. På förmiddagen fixade jag på med lite alltmöjligt, torvade upp lite boxar m.m. Efter lunch red jag två av 3-årshingstarna och en av de äldre innan det var dax för eftermiddagsfodring. Efter det hade jag bara W kvar, hon fick gå på en av lägdorna idag, supermysigt och perfekt underlag! =) Ett måste att utnyttja för fullt nu sålänge man kan!
Tjingeling!
Jag utgick med Fuxen som visserligen kändes jättefin på framhoppningen, lite sämre var det med mig som sträckte en ljumske som jag haft en del problem med innan i fredags.. Gick inte alls så bra som jag trodde att hoppa Fuxen med den, så jag kunde inte alls hjälpa henne så som hon behöver. Slutade med att jag fick utgå, sånt är livet och det är ingen höjdare när det känns som att man ska svimma i varje landning... ;)
Vi var hemma redan vid lunch igår, superskönt att ha hela eftermiddagen till att fixa stallet och rida de hästar som behövde ridas.
Idag stack folket iväg till Christinehamn igen, fast med lite äldre hästar som tävlade 120 och 130. Jag stannade hemma istället för att följa med för att hinna fixa stallet så att allt var klart när de andra ramlade in. På förmiddagen fixade jag på med lite alltmöjligt, torvade upp lite boxar m.m. Efter lunch red jag två av 3-årshingstarna och en av de äldre innan det var dax för eftermiddagsfodring. Efter det hade jag bara W kvar, hon fick gå på en av lägdorna idag, supermysigt och perfekt underlag! =) Ett måste att utnyttja för fullt nu sålänge man kan!
Tjingeling!
Kommentarer
Trackback
