söndagsfunderingar
Konstaterade även (än en gång!) hur lyckligt lottad jag är som har möjlighet att vara på Loviseholm och får göra precis det jag i många år drömt om! :)
Till slut konstaterade jag också att hur puckad ridsporten än är, så verkar det vara min enda framtid eftersom att jag har noll bollsinne, är för korkad för att bli bra på schack och att jag dessutom är stelare än en pensionerad hovslagare vilket gör framtiden som gymnast eller dansare rätt mörk. ;)
Till sist så är Sammi typ guld i allt det här. Han är liksom hästen som ingen tror på, som ingen förutsätter ska prestera och som jag därmed kan jobba med helt förutsättningslöst. Han kommer inte hoppa världscupen eller vinna några årgångsstävlingar, men framförallt så kommer han aldrig att säljas vilket ju till ännu större del gör att resultaten blir rätt meningslösa för någon annan än mig och mamma som äger honom. Min mamma är dessutom en rätt simpel hästägare, som alltid är nöjd sålänge jag sitter kvar ;)
Aja, var glada att ni slapp långa versionen av det här, nu ska jag sova, imorgon är en ny vecka med nya utmaningar :) Tjingeling!
Kommentarer
Postat av: Lina Holmbom
Kommer man till den insikten som du ältat så kan man slappna av och sänka kraven på sig själv! Du har ju ridit en häst från unghäst till svårklass. Du är jätte duktig och driven =) Tror du ha haft den egna pressen under hela din tävlingskarriär att hela tiden utvecklas och gå stora klasser år efter år. Kanske det är bra att Sammi är en sån pass svår häst att du får backa lite själv och släppa kraven. Upp i klasserna kommer du förmodligen ändå komma på din fina häst, kanske tar lite extra tid. Men då kan du ju slappna av och fokusera på det roliga med ridsporten ;) Har man hittat sin drömhäst som man har kul med och man verkligen gillar så är det en stor vinst i sig! =)
Trackback
