Linn Hörnvall

Att rida in hästar är precis som med all annan träning utav hästar helt individbaserat, dvs det är nästan omöjligt att säga hur lång tid det tar innan hästen är "färdiginriden" vilket för mig är när det utan problem går att rida i alla gångarter åt båda hållen och styra lite enklare vägar, typ snett igenom och stora volter.

 

För att inte skriva en hel roman så tar jag det hela lite kortfattat. Grundtanken och det jag utgår ifrån är att göra den unga hästen trygg i allt det nya den utsätts för. Det innebär att jag aldrig går till "nästa trappsteg" förrän individen är trygg i det pågående arbetet. Eftersom varje häst är en egen individ så tar det olika lång tid. Vissa kan vara lite ängsliga till en början men sedan bli stencoola så fort de förstår att vi människor inte alltid är så elaka som vi ser ut medan andra kanske inleder med att vara väldigt tillgivna och lugna men sedan visar sig ha mycket sadeltvång eller liknande som gör att de behöver mer tid.

 

Något vi fick lära oss under tiden på Flyinge och som är det som jag starkast tagit med mig därifrån är att lära sig hantera hästens flyktbeteende. En häst är och kommer alltid vara ett flyktdjur, men om vi kan få hästen att reagera med att stanna upp istället för att fly när den blir rädd så slipper vi ganska många obekväma situationer. Detta innebär att något jag försöker lära in väldigt tidigt är ett enkelt "ptro". Stoppkommando helt enkelt. Funkar det så kan man använda sig av det direkt när hästen spänner till eller blir rädd och på så sätt kommer hästen ganska snabbt att förknippa rädsla med att stanna upp istället för att fly. Detta är guld värt på alla hästar men i synnerhet på lite känsligare och ängsligare individer, och något jag gärna lägger ett extra vecka på istället för en onödig flygtur.

 

När jag gjorde min praktik på Sörsjö Gård under min Flyingetid så red vi in unghästarna i skogen. Har man bra möjligheter till detta så är det inte alls en dum idé, ingenting jag testat efter det men fungerade bra! Vi hade alltid med oss en äldre trygg häst som fick visa vägen.

Sista åren har jag ridit in hästar i ridhus, tycker personligen att det är skönt att vara inom fyra väggar. Oftast har det varit andra hästar som ridits i ridhuset samtidigt, men det är inget jag planerat efter. Dom flesta vänjer sig snabbt både vid sällskap och vid att vara ensamma.

De som jag ridit in i ridhus har jag börjat rida ut när det känns stabilt, och då alltid i sällskap med en äldre van häst. I det fallet ser jag lite skillnad på hingstar och ston/valacker också. Ett sto eller en valack räcker det kanske med att man har hyffsad styrförmåga så att man kan hänga upp sig bakom en annan häst. Innan man ger sig ut med en hingst tycker jag däremot att man bör ha rätt bra koll på grejerna eftersom att det bär med sig ett ganska stort ansvar.

Angående viloperioder så tycker jag det är lagom att ge en 2,5-åring som rids in på hösten vila några månader över vintern så fort den går att rida i alla gångarter för att sedan hinna träna den någon månad innan ett ev 3-årstest.

 

Sådärja, det blev nästan en roman ändå, om ni ändå orkat läsa och känner att jag missat något så hojta till :)